Nykarleby Damkör
Nykarleby Damkör inledde sin verksamhet den 14 mars 1985. Kören arbetar inom Nykarleby Arbetarinstitut, vilket underlättar de praktiska arrangemangen. Intresset för damkörsverksamhet var stort redan från starten, 44 sångglada damer skrevs in och många av dem är aktiva än idag. Det var Carita Björkstrand som drog igång det hela och var körens dirigent ända till våren 1992. Självförtroendet var det inget fel på heller, för det första offentliga framträdandet hade kören bara en månad efter starten! I detta nu är vi betydligt blygsammare.
Följande verksamhetsår växte medlemsantalet till 70 och året därpå var vi som mest över 80 personer men det var för många. Vi rymdes inte ens i en buss om vi ville ut och röra på oss, och det ville vi ju, för ett av körens glädjeämnen är just att åka buss! Vi har till och med skaffat oss en egen hov-chaufför och han har tillägnats en egen vers i vår lystringssång. Nykarlebynejdens sång- och musikförbund har årligen haft en adventskonsert i Munsala kyrka och Nykarleby Damkör har endast en gång uteblivit från den. Inför sångfesten i Jakobstad 1987 beslöt kören att framföra ett eget beställningsverk, Nykarlebysviten, dikter av Joel Rundt tonsatta av Kaj-Erik Gustafsson. Urpremiären skedde i Nykarleby den 3 juni och vid samma tillfälle invigdes körens egen fana. Den första julkonserten höll vi tillsammans med Nykarleby Kammarkör den 14 december 1986, på eftermiddagen sjöng vi i Vörå kyrka och på kvällen inför hemmapublik i Nykarleby kyrka. Följande år var vi på ”julturné” med Wasa Sångargille. Vi sjöng i Ekenäs kyrka, Myrbacka kyrka i Vanda, Mikael Agricola-kyrkan i Helsingfors, Trefaldighetskyrkan i Vasa, Nykarleby kyrka och Korsholms kyrka.Sedan 1988 har damkören samlats på Floradagen den 13 maj för att sjunga in våren. Vi inleder kvällen med att samlas i Floraparken och våren till ära smyckas Florastatyn med en blomsterkrans och hyllas med sång. Sedan hoppar vi upp på våra cyklar och trampar iväg någonstans på vårt lilla knytkalas. Vädrets makter har vanligtvis varit på vår sida, så utflykten brukar vara en mycket uppskattad händelse.
Lördagen den 24 september 1988 var Nykarleby Damkör med i Helsingfors på Finlands Svenska Damkörsförbunds stiftande möte. 25 körmedlemmar var med och representerade Nykarleby Damkör. Vi tycker som sagt om att resa. Den 27 oktober 1988 hade vi vår första gemensamma julkonsert med Nykarleby Manskör, och konserten blev en sådan publikframgång, att den blev upptakten till en lång rad gemensamma julkonserter. Den 10 november 1991 var vi första gången värdar för ett körbesök. Det var Ceciliakören från Umeå som kom på besök och vi sjöng tillsammans i Normens skola. Den 14 juni 1991 bar det iväg till sångfesten i Ekenäs, och det var verkligen en upplevelse att få vara tillsammans med andra sångare endast i musikens tecken några intensiva dagar. Hösten 1991 och våren 1992 leddes kören av Lise-Lott Söderman. Wallmokören hade bjudit in oss att besöka Lappträsk i januari 1992, och vi sjöng tillsammans med dem i Wasagården. Det är alltid lika stimulerande att skapa nya kontakter, och man inspireras och utvecklas, då man träffar andra körer och utbyter tankar och erfarenheter.Hösten 1992 hälsade vi igen en ny dirigent, nämligen Siv Ågren. Våren 1992 låg Nykarleby Damkör tvåa i ”Österbottens fem-i-topp-lista” med sången Du lindar av olvon. Det gav oss naturligtvis en liten ”kick” och stärkte självkänslan en aning. Hösten 1993 startade kören med en resa till Åland. Vi uppträdde i Margaretagården med Vivakören, både tillsammans och var för sig. Redan samma natt började färden hemåt igen, så det blev en mycket kort och intensiv vistelse i Mariehamn. På Svenska dagen 1993 deltog vi i ”Hejsan Oulu” i damkörernas konsert i Haukipudas. Vi har inte vågat oss på Kalliolle kukkulalle sedan dess!
I april 1995 firade kören sitt 10-årsjubileum. Nya kördräkter hade inskaffats och ett körfoto togs dagen till ära. Wallmokören var inbjuden och firade sitt 25-årsjubileum med oss och deltog med eget program i konserten. Det blev en mycket trevlig fest, som avslutades med gemensam sits och en bit mat på Oravais Wärdshus.
Hösten 1995 fick vi Ann-Sofie Östman att ställa upp som dirigent, sedan vi än en gång var tvungna att söka fram en ny dirigent. Ann-Sofie har sjungit i kören ända sedan den startade, så vi kände varandra och det är ju inte någon nackdel. Sångfesten på Åland närmade sig, och förutom julkonserten tillsammans med Nykarleby Manskör gick all energi och tid till Ålandsprogrammet. Till och med Florafesten blev annorlunda, vi åkte till Vörå och övade på ”en hög visa på havsstranden”. Övningarna detta år fortsatte ända in i maj och den 6 juni bar det igen av till ännu en sångfest. Det blev en lika storartad upplevelse som den i Ekenäs, och vi hoppas att vi har möjlighet att delta även i framtida evenemang av detta slag.
Paula Bonäs, körens sekreterare, i Carita Björkstrand (1998) Som ringar på vattnet, Svensk damkörssång i Finland 1948–1998, sid 165–168.
Carl-Johan Eriksson tillhandahöll.
Tillträdesår
Carita BjörkstrandVåren 1985
Lise-Lott SödermanHösten 1991
Siv ÅgrenHösten 1992
Ann-Sofie ÖstmanHösten 1995
Anna-Leena Eklund2007
Ann-Sofie och Anna-Leena bytte om så att Ann-Sofie blev vicedirigent och Anna-Leena dirigent. I dagsläge har kören 42 medlemmar
Som vår dirigent i dagens läge fungerar Anna-Leena Eklund.
Vi övar en gång i veckan, varje torsdag. Då sjunger vi en rikt blandad repetoar, från slagdängor till andliga och klassiska damkörssånger.
För att motivera oss att gärna lära oss nya sånger och texter, håller vi regelbundet konserter runt jul och på våren. Det kan ibland vara stimulerande att ha konsert tillsammans med andra körer.
Nykarleby Damkör fyller 10 år!
Som de flesta säkert känner till så var det Carita Björkstrand som fick iden att starta en damkör i Nykarleby. Hon samlade på försök ihop en del sångare som sjöng sina första trevande toner på Normens vind i mars 1985. Försöket utföll till hennes belåtenhet eftersom idén fick bli verklighet.
Det blev en ganska snabb start för damkören som sjöng på arbisavslutningen och en Matiné samma vår och då kunde kören i stort sett två sånger, Edelweiss och en Sommartrall.
Vårt första stora evenemang var julkonserten på Scala -85. Damkören drog fullt hus, stod det i tidningen och det gladde förstås.
Vår stora utmaning tog vi när kören var 2 år gammal -87. Med Carita som energisk körledare tonsattes dikter av Joel Rundt. Tonsättare var Kaj-Erik Gustavsson och verket kallades Nykarlebysveeten. Jag antar att endel i publiken minns den.
Vi övade flitigt och man kan väl påstå att vi nästan lärde oss den.
Sviten framfördes i Nykarleby en afton till Joel Rundts minne.
Senare framförde vi den i Jakobstad vid den stora sångfesten -87.
Man brukar tala om mördande reklam, men vad damkören fick efter sitt framförande av Nykarlebysveeten var mördande kritik.
Det var, som någon sa, egentligen ett under att kören fortsatte.
Vi får ju trösta oss med att vi var så gröna och unga – idag är vi mest gröna!!
Trots allt gick nog luften litet ur damkören efter kraftansträngningen med sveeten. Från att ha varit över 80 sångare, var vi följande höst ca 50.
Ser man det från den positiva sidan, blev kören mera lätthanterlig.
Körens liv fortsatte kanske något lugnare. Vi deltog i den traditionella Advenskonserten i Munsala kyrka.
Vi sjöng i julkonsert med Wasa Sångargille -87 och i julkonserter med Nykarleby Manskör i flera år.
Vi ha sjungit på Hagalund, HVC-s bäddavdelning och Florahemmet och förhoppningsvis kunnat glädja de gamla.
Vi har naturligtvis deltagit i Treförbunds Sångfesterna och den stora sångoch musikfesten i Ekenäs -91.
Vi har haft våra egna Florafester! Den första i Maj -89. Florafesterna har haft lite olika utformning och storlek, - allt från fest med storbandsmusik, hattar och blomsterstavar – till enkla cykelutfärder i någon riktning bort från staden. Vi har dock alltid sjungit i Floraparken den 13 Maj och prytt Florastatyn med en blomsterkrans.
Vidare kan nämnas att nästan hela Nykarleby Damkör åkte till Helsingfors 1988 när de svenska damkörerna i Finland fick eget förbund, FSD.
I november -90 var Cesiliakören från Umeå på besök och vi hade en höstmatine tillsammans med dem på Normen.
I Januari -92 hälsade vi på i Lappträsk hos Wallmo kören och hade en gemensam konsert i Wasagården. Vår dirigent då var Lise-Lott Lassila. Det tog tre år innan vi fick Wallmo kören på svarsvisit.
Vårt första TV framträdande gjorde vi i februari -93 när vi fick sjunga med i allsångskonserten Sjung och le. Detta tack vare vår dåvarande dirigent Siv Ågren. Tack vare henne kom vi också att finnas med i topplistan i Radio Österbotten med sången Du lindar av olvon.
Under 10 år hinner det hända en del saker som ruskar om i kören. En sådan händelse var nog när Carita, efter 6 år som vår dirigent, flyttade till Åbo. Då kände nog sig kören rätt moderlös. Lise-Lott Lassila blev dock vår räddning den gången, för ett år framåt.
Sen kom Siv Ågren in i damkörens liv. Hon är nu inne på sitt tredje år och har en kör på 35 sångare att ta hand om.
Ordföranden som varit under åren som gått
Gertrud Palm, 3 år
Sanna Markkula, 2 år
Paula Bonäs, 2 år
Gerd Strand, inne på sitt tredje år.
Kören har som mål att låta uppgifterna cirkulera så, att alla får ta del i ansvaret för körens verksamhet.
Till slut måste jag på skoj nämna att kören har en passion. Det är att få åka buss. Då sjungs det och skrattas så att slutresultatet blir heshet. Utan att nämna namn kan vi berätta att efter en sådan resa, var en körmedlem hes i 2 månader.
Vad gäller framtiden, så blir det inte att ligga på lagrarna efter vår 10 -års fest. Mariehamn -96 väntar nästa sommar och till dess skall vi kunna många nya sånger.
Om man får önska sej något en dag som den här, är det förstås att få med några nya körsångare.
8.4.-95 Gerd Strand
Körens 10-års jubileum 1995.
Julkonsert i Kulturhuset Skala 2012
Numera övar vi på tisdagkvällar och är 45 inskrivna medlemmar i kören.